Marianne Samuelsson med för- och nackdelar

Jag skall inleda med att min bild av Marianne Samuelsson kvarstår. Jag tycker inte att hon tillför något som landshövding på ön, vilket jag luftat i tidigare debattartiklar. Gårdagen tillbringade jag med mina syskonbarn och en gammal födelsedagspresent. Vi skulle uppleva Gotlands historia och ha kul. Vi hann med 3 kyrkor, tre olika besöksplatser, tre olika bad, två glassar och massor av skratt. På så sätt missade jag helt den mediastorm som rasade kring Marianne Samuelsson och hennes uttalande. Jag kan konstatera att Mariannes starkaste sida inte är att snabbt kunna uttala sig och förklara vad hon verkligen menade.

Till försvar för Marianne och bilden av att hon gett oss företagare gräddfil, måste jag säga att vi är en hel del företagare på ön som uppfattar att det varit precis tvärtom. Vi har haft svårare att få bygglov eller dispenser på grund av att vi varit just företagare eller så kallade kändisar på ön.

Flera tjänstemän har intygat att bland annat mina ärenden ofta är extra känsliga och då dragit ut på tiden både hos länsstyrelsen och byggnadsnämnden. Både nuvarande (C) och tidigare (S) ordförande i byggnadsnämnden har sagt att just mina ärenden blir känsligare och drar därför ut på tiden. Jag har anklagat Marianne Samuelsson för just detta men hon ville inte lyssna på mig, utan valde i stället att lyssna på sina tjänstemän.

Vi fick dra ett av fallen till tingsrätten där vi sedan vann. Tidigare har vi mötts av tjänstemän som läckt till pressen och gjort egna privata anmälningar. Nu går tjänstemännen ytterligare ett steg längre och gör hemliga inspelningar för att få igenom sin vilja. Någon måste stå för en helhetssyn och ibland köra över tjänstemännen, som från sitt smalare perspektiv oftast är specialister på bara en del av allt som ett ärende berör i ett större sammanhang.

Sådant görs av chefredaktörer och olika människor i VD-befattningar dagligen. Skillnaden är att de som inte rättar in sig i leden på redaktioner eller företag, kan få byta arbetsuppgifter.

Det är möjligt att tjänstemännen kan vinna kortvariga poänger som den de vann när de inte ville tillåta husvagnar stå uppställda på en camping. Det överklagandet vann vi sedan i tingsrätten. Det kostade vårt företag några hundratusen kr och massor av förtroende gick till spillo. Just förtroendet för länsstyrelsen och andra myndigheter lär gå i botten efter detta. Vem är näste man att spela in samtal som hålls i slutna rum?

Effekten är i alla fall vi företagare inte vet vem vi ska tro på eller vad vi vågar diskutera i våra kontakter med myndigheterna. Vem har en helhetssyn och kan hjälpa oss när vi måste bedöma om vi skall jobba vidare med en satsning eller ej?
När vi för några år sedan ville etablera ett hotell på Norderstrand så tog vi kontakt med berörda myndigheter och förklarade att vi kunde tänka oss att satsa 330 miljoner på ett hotellbygge som Visby var i akut behov av. Förutsättningen för att vi skulle våga tro på detta var att alla boendeenheter fick havsutsikt.

Alla iblandade var med på våra planer men allt skulle prövas i ett planärende. I och med att alla var med på noterna satsade vi 3 miljoner i steg ett, vilket krävdes för att kunna få en färdig plan över området. Om man sagt att de inte kunde ge några besked förrän alla lov varit klara, så skulle satsningen inte blivit av.

Även i detta ärende har tjänstemän antytt att det föreligger någon form av gräddfil när de läckt till pressen. Med så stora byggen blir det vissa fel och dessa fel måste man kunna rätta till, vilket har gjorts. Tjänstemän har kontraproduktivt kontaktat pressen och väckt uppmärksamheten på någon höjd, mur eller några träd som fällts. Jag menar inte att det är okej att göra fel. Fel blir det dagligen, men det verkar vara stor skillnad på vem som gör felen.

När lokaltidningen inte vet vem som är VD på öns största företag, när landshövdingar uttalar sig klantigt eller när en företagare plockar bort tre träd för mycket så är det i samtliga fall mänskligt. Hela andan på Gotland är felaktig när vi genom media jagar skiten ur den som gör fel. Ön styrs inte av landshövdingen, kommunalrådet och kommunchefen. Besluten styrs av medias sätt att skapa nyheter genom att leta fel. Om vi skall leva i ett samhälle där drivkraften är att inte göra fel så blir det ganska lätt, men mycket tråkigt och utvecklingsdödande, då det säkraste är att inte göra något alls.

Inställningen att ingen får göra fel skapar inte speciellt mycket utrymme för entreprenörer eller nytänkande. Allt är inte så lätt att det är svart eller vit. Men det är lätt och sitta på läktaren och kommentera allt efteråt. Framför allt får de klagande synas och höras vilket verkar viktigt. Tyvärr så har just dessa tyckare inte tillfört speciellt mycket till ön.

Det är dags att vara lite mer förlåtande, hjälpas åt och lösa problemen tillsammans. Då slipper vi missförstånd, konstiga vinklingar och tråkiga debatter. Då jag mött samma tendenser hos både kommun och länsstyrelse, vet jag inte längre vem jag vågar prata med. De frågor jag diskuterar är ofta i en planeringsfas och på det stadiet är det viktigt att känna sig trygg i att ingen information läcker ut.

Vår landshövding kommer inom kort att bytas ut men den här tråkiga kulturen som finns hos en del tjänstemän på ön kan vara förödande för vår framtid. Kanske var detta precis vad som behövdes så att de styrande nu på inser allvaret i vad som sker? Det är tyvärr ingen isolerad händelse som bara gäller för länsstyrelsen på Gotland, utan den finns även inom kommunens väggar på bland annat byggnadsnämnden.