När månen lyser över Gotland

Fredag morgon och jag vaknar vid sextiden. Det har varit ytterligare en natt med två nattvandrare som intagit 80 procent av sängen och förpassat föräldrarna till de resterande 20 procenten. När jag smyger ur sovrummet för att tjejerna inte skall vakna ser jag något i ögonvrån. Ute över havet lyser månen genom ett moln över ett spegelblankt hav. Jag öppnar balkong dörren och blir stående halvnaken och tittar på utsikten i nästan en kvart. Det är ett unikt skådespel som naturen bjuder på och jag bara njuter. En ganska lågt stående full måne lyser genom ett hål i molnet och det ser ut som en strålkastare som punktbelyser en del av den jättescen (Östersjön) som ligger spegelblank framför mig Det finns inget slut och allt verkar oändligt. När jag står och njuter öppnar sig molnen och helt magiskt bildas en catwalk. Det blir helt plötsligt en mångata som går rakt mot vårt sovrum och det känns nästan som om man skulle kunna promenera ut på den belysta vattenytan. I samma veva kommer Monika som vaknat, hon skall iväg och träna. Jag försöker få henne intresserad av skådespelet men hennes sikte är inställt på träning och hon slänger en blick och konstaterar att vi bor löjligt vackert. Vi blir ofta bjudna på skådespel av moder natur och skall sanningen fram är vi så bortskämda att vi inte alltid uppskattar allt vi blir bjudna på.

När jag 30 minuter senare ligger i bassängen på Solbergabadet för att avverka mina 1500 meter är det både träning och tid för efter tanke. I bassängen ligger stans ungkarlspolis och tränar för att hålla kroppen i trim av flera anledningar. Han håller ett bra tempo och det är bra för mig att ha en hare att hänga på. Monika har skruvat upp träningsdosen rejält och när hon bestämt sig brukar det bli som hon bestämt. Några kilo skall bort och några skall bytas mot muskler. Öns stora kvinnliga entreprenör har hängt på och min fru har tagit på sig rollen som extra PT för henne. Skall jag klara att hålla jämna steg med Monika krävs det en del insatser även från min sida. 2–3 gånger i veckan skall räcka för mig och Monika kommer troligen att köra några pass extra per vecka.

Trots att det är fredag så har jag bestämt mig för att åka till jobbet några timmar. Under hela simningen funderar jag på morgonens artikel om att ön tappar besökare. Vi har under ett antal år tappat i antal gästnätter vilket näringen inte riktigt uppmärksammat då betalningsviljan samtidigt ökat. Lika mycket i kassan fast på färre gäster alltså. Eventuellt är det bra att vi tappar besökare och att det märks och troligen skulle det vara ännu bättre om vi fick ytterligare ett dåligt år. Jag tror att det är vad som behövs för att man skall börja jobba ihop och koncentrera sig på det som skulle ge den gotländska turistnäringen den stora utveckling som vi kan få om vi bara ids sätta oss ihop och fokusera på väsentligheter.

Fredag eftermiddag hittar jag familjen i trädgården där de räfsar löv. Wilda och Towe är specialister på att hoppa i den gamla sopcontainern för att platta ihop löven. Båda två kiknar av skratt när de hoppar i kapp bland höstlöven som nu skall brännas upp. Jag föreslår att vi skall åka in och bada på plask och lek som man har fredag eftermiddagar på Solberga. Tjejerna hinner inte in i bilen förrän de har somnat så vi får ta en lite längre sväng så att de får 40 minuter med John Blund. Lite trist är det att vi inte har ett bättre anpassat bad för familjer. Ingenstans bottnar tjejerna och det är inte anpassat för familjer på något sätt. Jag och Towe smiter in till gubbarna som tar sin fredagsbastu och snackar lite med dem.

Det är härligt med institutioner. I omklädningsrummet kommer det fram en man som vill att jag skall engagera mig i ett nytt bad. Det händer lite då och då att någon hör av sig till mig för att man vill ha kvar vårdcentralen, bygga nytt badhus eller hjälpa någon som råkat hamna snett i den byråkratiska djungeln. Det finns ett behov av hjälp när det ordinarie apparaten inte funkar och då har flera ett stort förtroende för mig. Det känns så klart smickrande men min tid skall inte gå åt till att slåss med väderkvarnar.

Det är lite svårt ibland då jag ser så många möjligheter att göra Gotland till en av de bästa platser i värden att leva och verka på. Jag läste i lokaltidningen att den politiska redaktören ansåg att vi bara har två alternativ när det gäller hanteringen av soptaxan. Höja soptaxan eller kommunskatten och sedan är det slut med alternativ. Jag blir väldigt förvånad när jag läser sådant men inser att vi absolut inte ser lika på saker och ting. Lever vi i en sådan värld blir det svårt att hitta lösningar och det kommer att skapa problem på många plan.

Tyvärr läser jag att länsstyrelsen upphäver bygglov igen… Byggherren fick bygglov i januari och 9 månader senare dras det tillbaka. På den tiden kan vi hinna bygga en hel stugby för 70 miljoner. Skulle det drabba oss riskerar vi hela bolagets ekonomi på att utveckla. Det största problemet är bankerna som inte längre kommer att lita på ett bygglov och då vågar de inte låna ut pengar. Detta förfarande från myndigheterna borde vara kriminellt. Vem skall man våga lita på?

Lördag = egen tid för mig och Monika och det är fullt av överraskningar för henne. Sånt ger energi på alla plan vilket vi ser fram emot, plus att egentiden är väldigt viktigt för förhållandet. Även Wilda och Towe ser fram emot att få vara några timmar hos mormor och morfar och vår barnflicka Som kommer att ta hand om tjejerna i natt. Både barn och föräldrar mår bra av pauser från varandra.