De Gotländska Ståndpunkterna är fega och förlegade idéer

Ett av det sorgligaste och sämsta beslutet för öns framtida båttrafik är att alla partier har lyckats ena sig om en enda idé som man döpt till De Gotländska Ståndpunkterna. Det är ett väldigt smart drag från initiativtagarna att hota med att om någon inte ställer sig bakom detta så kan ön mista flera hundra miljoner i bidrag. (Det kommer väljarna inte tycka om och ingen politiker har mod nog att säga ifrån). Detta hot verkar ha blivit en sanning på ön men absolut inte i statens korridorer där man gärna ser en smart utveckling i stället för att ständigt diskutera en föråldrad lösning som varken är snäll mot plånboken eller miljön.

När jag provtrycker några politiker och tjänstemän så är de för De Gotländska Ståndpunkterna därför att de inte vågar vara emot. När jag frågar om de tror att Borg skall skicka in 2–300 nya miljoner som behövs 2015 så är det nästan ingen som tror det på riktigt. Frågar man om det är insatta i vad De Gotländska Ståndpunkterna innebär så är det svävande svar, men de vill ha det som det varit. Nu har trycket blivit så stort att alla partier ställer sig bakom en idé som föddes förra århundradet!

Allting utvecklar sig, men vår färjetrafik ska vara som innan?

Den gotländska politikerkåren säger helt allvarligt att den idé som föddes när oljepriset var på 8 dollar fatet för ca 15–20 år sedan skall gälla även när oljepriset är 150 dollar fatet. Som det är 28 år senare. Ingen av dem har kvar sina gamla oljepannor för de är utbytta mot moderna luftvärmepumpar, jordvärme eller pellets, men när det gäller båttrafiken så skall vi ha de gamla oekonomiska idéerna kvar trots att det finns nya lösningar som kräver förändringar i fart, hamnar och båtar vilket De Gotländska Ståndpunkterna omöjliggör. När jag klämt på Miljöpartiets starka män så är de väldigt obekväma med att de står bakom detta. Men de vågar inget annat trots att de vet att den idéen gör färjorna till de värsta miljöbovarna för Östersjön. Det känns som Kejsarens Nya Kläder – där går han naken, men ingen vågar berätta det för då tappar de kanske röster till  nästa mandatperiod. Detta är antingen ett fegt beteende eller väldigt mycket okunskap. Jag vet inte vilket som är värst.

Lovad plats i trafikantrådet – vad hände sen?

Jag bad i våras att få vara med i trafikantrådet som jobbar med öns kommunikationer som en representant för turistsidan. Jag blev lovad att få delta av regionchefen, men inte kallad. Däremot fick Landsbygdsupproret en plats direkt? Nu är besöksnäringen bara representerade av GOTLANDSBOLAGET som bestämmer över Gotland Promotion och som aldrig skulle ta upp något som skulle kunna uppfattas som negativt för dagens rederi. Efter nästa möte finns det inga större frågor att diskutera tyvärr. Då har de bestämt regelverk för nästa upphandling. Tydligen var löftet jag fick från regionchefen inget värt.

Centerns gruppledare skriver i fredagens tidning att det bara finns en idé och det är just den idé som centern lanserat och som de ställt sig bakom till 100%. Vilket inte är konstigt då de har blivit språkrör för denna enda väg från början. Jag är lite dålig på partipolitik med det kanske finns en anledning till att de hela tiden tappar väljare inom just detta parti? Gör vi som vi alltid gjort på Gotland så kommer besökssiffrorna att rasa lika mycket som centerpartiets mandat rasar. Risken är överhängande att de inte är intressanta och åker ur riksdagen därför att de lever efter gamla ideal och inte vågar vara nytänkande och drivas av passion. Detsamma gäller turistnäringen på ön om vi blir för dyra och slätstrukna.

Centerns Gruppledare vägrar tänka nytt och säger att 60 miljoner till skall förändra förutsättningarna. Andra säger att det kostar närmare 3 gånger så mycket och 2015 kommer det att behövas ytterligare 100 miljoner till från staten. Om den siffran skulle stämma så blir det 2 miljoner per dygn i bidrag varje dag i tio år. Är det rimligt att tro på dessa pengar?

Bidragsberoende som ökar för varje år

Idag ser intäktssidan ut på följande sätt för DG som omsätter ca 1 miljard på års basis. 66% är Besökare/Icke gotlänningar. Det är turister, idrottare, gäster, konferenser, företagsbesök mm som inte har en fast adress på Gotland och som även betalar upp till 50% mer än vad gotlänningen betalar för sin resa. En stor del av dessa köper sitt boende på Gotland, en del bor hos släkt och vänner men bidrar till en omsättningsökning på ön som gynnar besöksnäringen på ett eller annat sätt.

• Frakten ca 75 miljoner. 13%
• Gotlänningar ca 125 miljoner. 21%
• Besöksnäringen ca 400 miljoner. 67% (icke gotlänningar)
• Totalt Biljetter ca 600 miljoner
• Statligt Bidrag ca 400 miljoner

Här finns en orättvisa som håller på att bli en stor fara för öns framtid. För att de som betalar 34% av intäkterna = åkerier och gotlänningar, ska få vad de anser vara skäliga biljettpriser måste de som står för 66% av intäkterna = besökarna, betala mer än vad de egentligen borde behöva betala med tanke på att staten betalar 400 miljoner kronor i bidrag till Gotlandstrafiken.

När sommaren kommer måste rederiet ta mer betalt av turisterna för att båttrafiken under övriga året ska gå ihop – är det logiskt?

Varför ska besöksnäringen stå för notan?

Kräv gärna mer pengar om ni tror det kan fungera, men låt inte besöksnäringen stå för notan när kraven är för höga. Gotlänningen tycker att färjepriserna är för höga och avstår en del resor trots att de har ca 40–50% rabatt. Eftersom biljettpriserna är för höga har turistnäringen tappat hela lågprisgruppen som är ungdomar och lågpristurister. Tältcampingen i Visby har tappat 77% på fem år och utan ungdomar har vi dålig återväxt i framtiden.

Jag ställer mig frågan varför våra turister skall betala för att vi inte kan anpassa utgifter efter kostnader på vintern? Bidraget borde gå till Gotlänningen och sedan borde han/hon betala vad det kostar. Måste man åka snabbt så skall man betala för det (dvs anpassa mun efter matsäck). Det flesta lantbrukare som jag pratat med har inget behov att frakta sina varor i 28 knop.

Lägre priser, fler turer och nya hamnar?

3/4 av gotlänningarna skulle välja en långsammare och miljövänligare båt om priset var lägre och det fanns ett val. Det är ungefär samma svar från Turisterna. Våga tänk nytt! Tänk om vi kan ha en ännu snabbare båt, två som går i normalfart och en långsam? Större turtäthet och kortare resvägar till nya hamnar? Priset skulle kunna bli lägre, restiden snarlik och ibland kortare. Men på grund av att alla politiska partier är överens om att inget får röras så går det inte att tänka nytt och modernt. Detta är mycket farligt för ön men applåderas av det befintliga rederiet som gärna vill fortsätta med sina båtar då det blir en bra affär för dem. Här finns det starka ekonomiska krafter som lobbar hårt för De Gotländska Ståndpunkterna som kan bli en miljardaffär för dagens rederi.

Det är ingen konst att få vägpriser redan imorgon!

JAG ÄR ABSOLUT EMOT DE GOTLÄNDSKA STÅNDPUNKTERNA SOM ÄR EN HELT FÖRLEGAD IDÉ. Den är skapad utan konkurrens för nästan 20 år sedan och ingen vågar ifrågasätta dess innehåll. Antingen vill förslagsställarna absolut ha dagens rederi kvar eller så är man så inställd på att allt skall var som det alltid varit vilket är ganska gotländskt. Däremot kan jag hålla med Landsbygdsupproret om vägpriser, men inte att allt skall vara oförändrat. Vi kan få vägpriser i morgon om vi bara vågar tänka nytt och smart med de pengar som staten har budgeterat för oss. Det är dags att börja se regeringens utsända som våra bästa kompisar, inte tvärt om. Med Catarina Elmsäter Svärd i båten kan vi göra underverk för Gotland. Hon vill göra skillnad, tänka nytt och riva gamla invanda mönster så ta chansen nu – i morgon är det troligen för sent.

Är besöksnäring och godsfraktande näringar lika värda?

Just nu är vi en stor grupp inom turistnäringen/besöksnäringen som är oroliga för utvecklingen. Därför väljer många att hålla extra hårt i plånboken vilket innebär att byggnationer och renoveringar ligger på ett minimum 2012/2013. Jag skulle tro att det berör upp emot 100 årsarbeten bland hantverkare med flera. Samma sak kommer att ske sommaren 2013 då man försöker jobba med mindre antal anställda. Turismen är den riktigt stora förloraren för den politik som man idag för på ön. Det vill säga att turismen skall vara den grupp som subventionerar den vintertrafik som idag inte går ihop. Frakten och Gotlänningen får ett bidrag som är 2 gånger det han/hon själv betalar. Varje höjning belastar turisten dubbelt så mycket som gotlänningen vilket nu fått bägaren att rinna över för oss och våra kunder.

Vad händer om det kommer ytterligare ett rederi?

Vi får inte glömma att besöksnäringen står för ca 2/3 av biljettintäkterna och då bör vi även värna den gruppen som annars tvingas skapa egna lösningar. Vad som sker med hela transportapparaten när besöksnäringen bestämmer sig för att flytta 100–200.000 resenärer till egen båt där de kan åka till Gotland 20–50% billigare, är att det kommer att fattas minst 100 miljoner för att få dagens ekvation att gå ihop. Den prishöjningen skall då tas ut från resterande trafik. Då kommer belackare sannolikt att påstå att vi tar russinen ur kakan vilket inte är sant. Vi i näringen ser orättvisan i att vi måste betala en olönsam vintertrafik vilket gör att vi får färre besökare. Besöksnäringen tål det lika lite som bönderna klarar extra transportkostnader mot sina konkurrenter.

Turisten är ointresserad av om det står G eller W på skorstenen om denne vill till exempelvis Sudersand, Kneippbyn, Tott, Snäck eller Tofta och köper gärna boende och båt i ett paket. Om boendeanläggningen bara paketerar sitt boende med det ena rederiet som har billigare resor så kommer det att vara okej för besökaren och vi kan med lätthet ändra resemönstren för vår målgrupp om inte politikerna levererar något utan bara skyller på Borg.

Tiden rinner ifrån de gotländska politikerna som är ansvariga för diskussionerna med staten.  Någon plan B verkar inte finnas och kan nästan inte finnas för man har låst sig i De Gotländska Ståndpunkterna. En dag tvingas vi att starta ett turistinriktat rederi för vår överlevnad. Vi har gjort ett lyckat projekt med flyget och det går att göra om på havet. Den dagen vi finns som ett alternativ så kommer det att hända saker hos konkurrenten. Det troligaste är lägre priser, mer kampanjer, bättre produkt, större kapacitet vilket blir ett lyft för ön. Så dit vi tvingas är säkerligen ingen katastrof utan mer en naturlig utveckling för ön. Framtiden är troligen ljus för vår näring och hela ön och det tvingar fram ett helt nytänkande för reseapparaten framöver.

Jag skall avsluta med att jag trots detta trivs på ön och ser en affärsidé i att utnyttja den situation som politikerna försätter oss i genom att inte våga tänka nytt. Så egentligen vill jag inte klaga för min del utan jag vill mer belysa problematiken och den utveckling som Gotland just nu går emot.