Om grannsämja och rätt till annans mark

En spännande lekplats gjord på återvinning

Jag håller på med ett projekt som pågått i flera år: jag bygger en lekpark av saker som skall få en andra chans. Recycling-lekplats skulle säkert någon vilja kalla detta och kanske hänvisa till en grön våg? Jag gillar idén med att återanvända saker så att de får en andra chans. Det gör att man kan bygga en lekplats som är spännande och utvecklande för barn på ett naturligt sätt, så som vi en gång byggde lekplatser. Många av dagens lekplatser är så tråkiga och säkra att de oftast inte finns någon där. Säkerhetstänkande och certifieringar gör att konkurrensen på lekplatsutrustning är väldigt liten och produkterna blir orimligt dyra.

Min lekplats är en privat lekplats där du är välkommen på egen risk och leken får ta sig de former den tar. Jag har fått det mesta av materialet eller fått köpa det för en billig penning och har sedan bekostat detta för att mina barn och andra skall ha en spännande och utvecklande mötesplats i Brissund. Lekplatsen har ingen EU-sand och är inte heller kontrollerad av någon institution. Den är byggd som ett minne av mina killar som dog allt för tidigt under tsunamin 2004. Mina killar var nyfikna och väldigt generösa, de delade gärna med sig av det mesta. På samma sätt har jag byggt en spännande lekplats som du och alla andra är välkomna till. Det är lek på egen risk och tar du med saker för att grilla eller fika så vill vi att du tar med det hem också.

Anmälan om svartbygge

Projektet har varit väldigt uppskattat och en av de som lekt mest här är en granne med barn i våra barns ålder. Helt plötsligt vill mannen i familjen stoppa detta och skäller samtidigt ut två av mina inhyrda maskinförare i stället för att ta det med mig. Förutom detta så dokumenterar han hur vi bygger och rensar en yta från skräp och jämnar till marken för att parkeringen inte skall skymma en annan grannes utsikt. Dokumentationen blir till en anmälan för svartbygge och hur den anmälan ser ut vet jag inte. Jag sökte upp honom för att fråga vad som är fel och varför han bråkar med mina inhyrda gubbar i stället för att ta det med mig.

En förväxling som leder till ilska

Jag fick ganska snabbt klart för mig att han är sur och förbannad för fler saker och att han har väldigt kort stubin. För det första var han arg för att gubbarna kört fram och tillbaka utanför hans tomt i 50–60 km i timman med en stor hjullastare på en 50-väg. Efter kontroll med min markentreprenör så har vår maskin inte kört på den vägen, utan han har förväxlat detta med någon annan. Nummer två var att han inte vill ha någon stugby som granne på det område som vi håller på att planlägga. Blev det däremot permanenthus som hans egna så var det okej om det inte blev för många. Jag frågade vad det var för skillnad på turister och fastboende, då svarade han att jag inte har samma smak som honom, att han bott i Stockholm under en längre tid, nu flyttat hit för att få lugn och ro och vill därför absolut inte ha några turister boende som grannar. Till saken hör att vi är väldigt många som har uthyrningsstugor på tomten i det här området, så han bor mer eller mindre redan i en stugby.

Konkurrenter eller kollegor?

Jag känner inte den här mannen och hur han kan vara så säker på att vi inte har samma smak förstår jag inte. Jag tycker att han har en trevlig familj och att de har byggt ett smakfullt hus. Han har övertagit seglarstugan ovanför Själsö hamn, som jag tidigare ägde, och byggt ett mysigt café där. Vad jag förstår har caféet blivit ett av de mest frekventerade turistmålen i Visbys ytterområde, tillsammans med Kneippbyn och Leva. Grannen har under två år sett hur lekplatsen växt fram och när min fru bestämde sig för att öppna en verksamhet som heter Pannkaksträdet som innebär att familjer får grädda sin pannkakor själva över öppen eld, så kommer denna anmälan. När jag frågar om det är där som skon klämmer, att han inte vill ha konkurrens så bedyrar han att så inte är fallet.

Vad vill grannen egentligen?

Kontentan av detta är att vi troligen inte kommer att tillbringa några semestrar ihop och att han skällt ut en grävmaskinsförare för att någon annan grävmaskinsförare har kört för fort förbi hans hus. Att han är förbannad för att jag på min mark vill göra något som han gjort på sin mark nämligen bygga hus. Troligen kommer vi att bygga betydligt färre kvadratmeter procentuellt räknat mot vad han han har gjort på sin mark. Genom att anmäla lekparken Klätterträdet för svartbygge så hoppas han nog på att få stopp på denna lekplats och indirekt på projektet med fritidshus och Pannkaksträdet.

Rutschkanan!

För mig känns det som att han anser sig varit först och vill att allt skall vara som det alltid har varit i hans värld. Tyvärr är det inte ovanligt att när någon köper en liten bit mark och slår ner sina bopålar, så anser de sedan att ingen annan ska få göra något i närområdet. Jag tycker det är märkligt att människor fortfarande tror att de äger en utsikt eller en miljö. Vill de äga en utsikt eller miljön runtomkring så får det faktiskt köpa den och svårare än så är det inte. När jag flyttade hit var hans tomt bara en skogsdunge som de gjorde till ett kalhygge vilket en del hade synpunkter på men ingen agerade mot detta, då det är upp till var och en att värna om träd eller ej på sin tomt.

Media blir ett slagträ i debatten mellan konkurrenter

Trist är det när man inte löser konflikter internt utan att istället hittar på anledningar att bli förbannad. Genom att göra en anmälan om svartbygge hoppas han att lekplatsen stängs och på så sätt skulle han slippa en anläggning med turister vilket är hans uttalade mål. Han är väl medveten om att en svartbygges-anmälan lätt leder till några rubriker i lokaltidningen. Ungefär samtidigt som anmälan lämnas in, tipsar någon tidningen om lekplatsen och då lyfts så klart mitt namn fram. Det är så det går till om man vill få maximal effekt och låta tidningen göra jobbet för sin egen sak.

Detta skall stoppas till varje pris

Jag har en tanke för området bredvid Klätterträdet vilket är ett eget projekt som kräver planläggning och det påbörjades för över två år sedan. Vi tänker att ett stort område skall vara naturmark där naturvärdena skall förstärkas. Samtidigt planerar vi att bygga fritidshus för öbor och fastlänningar på den gamla strandvallen. Till detta vill jag bygga en gymnastikhall som ska stå öppen 24 timmar om dygnet för de som bor i området, fri användning, ingen betalning. Jag tror att barn och vuxna behöver röra på sig och ha en samlingslokal som inspirerar till detta. Vi skulle från början även vilja bygga någon form av restaurang eller bageri.

Mys och lek för alla

Det senare kommer inte på frågan när vi nu har fått ett sådant fint bageri i Själsö. Men en restaurang med tydlig barninriktning tror jag skulle fungera. Planen för detta område håller på att utformas och när det finns ett färdigt förslag kommer han och andra grannar att få ta del av detta. Min granne har tydligen begärt ut allt som skrivits om detta och har bestämt sig att han skall göra vad han kan för att stoppa projektet vilket han var väldigt tydlig med under samtalet. Tyvärr har vi en liknade situation på Snäck där en annan duktig Stockholmare varit framgångsrik när det gäller att stoppa campingen att utvecklas trots att det varit camping där i över femtio år.

Hur får man konsensus?

Vad vill jag med detta? Ta kontakt med din granne om du vill få till en förändring, genom anmälan och skitsnack så blir det bara än värre. Jag har hela kroppen full av Fårö-blod och där har släkt och grannfejder pågått i århundraden. Jag har länge försökt att jobba med den sidan, att inte öga för öga och tand för tand skall gälla, trots att just detta är vad många får i sig med modersmjölken när de härstammar från Fårö.
Även om mannen inte kommer att vistas på vår lekplats så hoppas jag verkligen inte resten av familjen skall behöva lida för att han inte vill ha några fastlänningar som vistas femhundra meter från hans tomt.

Så: ni är alla lika välkomna att leka i lekträdet vare sig ni är nära grannar, från andra delar av ön eller till och med är fastlänningar, så gör vi ingen skillnad. Jag vill bara att ni är medvetna om att det är lite farligare och mycket roligare än en vanlig lekplats men långt ifrån så farligt som att springa på asfalt eller att vara ute i trafiken där flest olyckor sker. Lek skall vara spännande, inspirerande och helst engagera många i familjen.

Här finns det något för alla så välkomna till lekträdet i Brissund så länge det nu får finnas!