Tankar om baktiden och framtiden

Jag sitter på en konstgjord sjö i ett naturreservat ca 1,5 timmar öster om Khao lak. Jag har bestämt mig för att se solen gå upp över bergen och njuta en morgonstund i ensamhet. Klockan är 06.17 och familjen sover fortfarande i den flytande hotellbungalowen som har allt man önska sig. Här har vi verkligen hittat en helt osannolik oas där varken wifi eller telefoner fungerar. Jag sitter och funderar över året som varit och vad som väntar runt hörnet.

Jag har som många andra en massa visioner om framtiden och skall det bli mer än visioner så måste jag göra något på riktigt. Jag gillar att sätta upp mål och drömma mig iväg. Siktar gärna på stjärnorna och landar på molnen. Vill knuffa igång bollar så att det händer något. Skall försöka knuffa igång färre bollar i framtiden när det gäller jobb och koncentrera mig på några stycken där alla inblandade verkligen vill dra åt samma håll.

Trist att Niklas tröttnade 

Jag tycker att Niklas och jag har haft ett spännande år i våra bolag, som varit ömsom vin och ömsom vatten. Året har varit belastat med lite för många icke-svar som i sin tur skapat lite onödigt mycket spänning och handlingsförlamning. Detta har i sig inneburit av vi inte kunnat anställa fler och att bolaget fått kostnader som inte varit nödvändiga. Det tråkigaste är att en mycket duktig kompanjon tröttnat på turistbranschen vilket gjort att jag tappat en bra kraft och ön har tappat en duktig lokal företagare som verkligen haft Gotlands bästa som fokus. Jag har förståelse för att han tröttnat på att slåss mot väderkvarnar. Det är bara att beklaga för Gotlands del och jag önskar Niklas lycka till som anställd fastighetsmäklare  i framtiden.

Skulle du köpa hus av denna här?

Inga tydliga svar betyder att ingen gör fel vilket är åt helvete fel 

Jag saknar tydliga ledare inom myndigheterna på ön som vågar ta beslut. Det flesta möten slutar med att någon annan skall ta ställning vilket ger icke-svar som följd. Det har definitivt varit så i toppen på regionen allt för länge. Det har inget med den politiska färgen på styret att göra, utan är en kultur som går i arv mellan de styrande, där rädsla för kritik styr allt för många beslut att bli icke beslut. Företagsklimatet på ön präglas av denna icke-svarsmentalitet som byggts upp genom åren. Rädda människor bygger en sådan kultur inom sina respektive organisationer. Detta i kombination med att tidsplanen inte behöver hållas då det aldrig innebär att någon ställs till svars för utdragna processer. Det har helt helt enkelt blivit okej att inte ge svar. Men det är inte okej att göra fel vilket leder till exakt den kultur vi har på ön.

Vi belönar rädda människor och straffar dem som vågar

Rädslan är tyvärr den starkaste drivkraften i Region Gotlands beslutskultur. De flesta är rädda för kritik från chefer, media och allmänheten. Den senare har stor påverkan i det Gotländska mediaklimatet då det är väldigt lättillgängligt och åtta av tio gånger så är det negativa bilder som förmedlas när det har med företagandet att göra. Ofta sätter man fokus från media och allmänheten på alla möjligheter som kan gå fel. Går det sedan fel står man där på läktaren och pekar långfinger samtidigt som man själv slår sig för bröstet. Hur skall vi kunna föda några nya entreprenörer inom myndigheter, politiker eller bland företagare på ön när man aldrig får göra fel? Detta klimat är inte tillåtande och direkt destruktivt för utvecklingen på ön.

Att misslyckas är en del av framgången 

Jag gör hela tiden fel vilket måste styras upp under resans gång och det är just detta som ger kunskap och livserfarenhet. Att våga är något väldigt viktigt annars blir det tyvärr ingen utveckling! Till vissas förtret på ön så har jag alltid kunnat landa på fötterna även om det kostat på många plan för att kunna göra rätt för mig. Vi har stängt ner bolag fler än två gånger med över 10 miljoner i förluster som vi ägare fått punga ut med. Men då har vi kunnat stänga ner utan konkurser där andra skulle få lida. Vi har vågat spänna pilbågen och stått stadigt kvar när bågen brast. Att misslyckas är en del av spelets regler samt en del av framtida framgångar och detta måste vara tillåtet även på Gotland. Jag hoppas att det kan kan bli mer tillåtande bland politiker och tjänstemän att få göra fel under 2014 så att båda grupperna blir modigare och drivs av att verkligen vilja göra skillnad i stället för att inte göra fel. Vi behöver visionärer som vågar och som belönas inom dessa led.

Fel måste också uppmuntras 

Mod är något som kommer om man vågat göra fel många gånger. Ju fler fel man gör desto modigare måste man bli. Därför är det väldigt positivt att vara dyslektiker för man får träna hela livet på att göra fel. Under mina knappt 11 år i skolans värld var jag en av de absolut bästa på att göra fel så just detta att göra fel är inget som skrämmer mig. Har man däremot gått 16 år i skolan, eller mer, så han man troligen lärt sig att inte göra fel. Fel uppmuntras inte precis i skolvärlden utan tvärtom. På de flesta positioner inom myndigheter sitter det människor med många studieår bakom sig och dessa är oftast anställda av andra med liknande bakgrunder vilket skapar en kultur som inte är speciellt entreprenörsvänlig och som accepterar feghet att inte fatta beslut men slår ner på fel. Hur skall man någonsin kunna utveckla sig om man inte får göra fel ibland?

Det innebär att ibland ta steget ut i det okända utan att riktigt veta vart man sätter fötterna. Bara den som vågar vinner.

Ansvariga chefredaktörer måste också ta sitt ansvar 

Problemet uppstår när vi på ön står där med fingret och skall vara Bror Duktig från läktaren och raljera över de som inte gjort helt rätt. Då bygger vi upp rädslor som bygger framtida murar. Att vi skall ha en presskår som granskar och tycker till är helt okej. Men den får inte bara bygga på att leta upp motsättningar det blir ofta för innehållslöst och enahanda. Ibland gör man det lite för enkelt när det t.ex. finns 100 för och en eller två emot så får dessa två nästan allt fokus med allt för lite bakgrundsfakta. Demokrati bygger inte på att alla skall tycka lika utan att majoriteten vinner. Ett stort ansvar har chefredaktörerna som släpper fram anonyma skribenter. Det är okej, men det måste vara sakligt och i en anständig ton vilket inte är fallet idag. Självklart handlar det mest om eget ansvar som vi alla har på ön vilket långt ifrån alla förstått. Lånar media ut sina varumärken och utrymmen i dessa så är man ansvarig för det som publiceras.

När är det ett misslyckande och vem bestämmer det? 

Om man genomför ett projekt och 80% blir mer än lyckat och 20% har blivit mindre bra. Är då projektet misslyckat? Har man då gjort fel och vem bestämmer detta? Jag tror egentligen inte det finns några felfria projekt och att ca 20% alltid blir mer eller mindre fel och det är ok.

Det är lätt att klanka ner på andra och samtidigt höja sig själv. Extremt vanligt bland politikerna på ön som lärt sig detta av sina föregångare vilket fortsätter att gå i arv likt en släktfejd. Egentligen inte konstigt då politikerns främsta uppgift är att bli återvald som nr två att jobba för regionens bästa. Historiskt så har de parti som varit i opposition alltid vunnit röster på att lyfta majoritetens fel. Det har varit det absolut bästa sättet att vinna väljarnas röster.

I krig, kärlek och politik är allt tillåtet!

Detta säger en del om kvalitén på oss väljare och vi är eventuellt inte värda bättre politik när vi agerar som vi gör när vi röstar fram dem som vi tycker minst illa om för stunden. Att vara den som väljarna tycker minst illa om är en framgångssaga bland ön politiker och innebär att det blir viktigt att sätta den andra sidan i dåligt dager på ett listigt sätt. Enklast är att oppositionen väljer att sätta krokben för majoriteten oavsett partifärger. Detta genom att lyfta fel på ett vinklat sätt som pressen nappar på. Detta är ganska enkelt då pressen har begränsade resurser som ständigt krymper, samtidigt som hastigheten att producera nyheter ökar. Detta har lett till politiska segrar för opposition men dyra extranotor för skattebetalarna. En granskande journalist skulle med lätthet kunna gräva fram saker som kostar skattebetalarna många tiotals miljoner de senaste mandatperioderna men som har hjälpt oppositionen till segrar i nästkommande val om tid och intresse funnits. Pengar som verkligen kunnat användas till annat än att skaffa sig fördelar inför kommande val.

Lika i hela Sverige

Att det finns någon form av lika-princip för krogarnas öppettider i hela Sverige förutsätter jag och då skall en semesterort som Gotland självklart få ha öppet på krogarna till kl 03. Detta är en hygienfaktor som är odiskutabel om vi skall jobba med ungdomar som målgrupp till besöksön.

Om ledningen på Gotland anser annat så får de göra det tydligt och då skall vi inte satsa på den målgruppen på besöksön. Skall det in någon utomstående och göra ännu en utredning så skall givetvis restaurangnäringen finnas med i den utredningen.

Jag och Monika står bakom att det skall finnas ett svenskt rättvisekrav att vi skall få ha öppet till minst kl 03 även på Gotland, som är en viktig del av Sommarsverige. Vi skall konkurrera med hela världen och då är 03 en ren hygienfaktor om vi skall kunna locka svenska ungdomar att semestra hemma.

Enade med gemensamma visioner på ön blir vi oslagbara. Visionerna finns och då skall bara besluten följa dessa visioner, annars har det inget värde och är enbart pappersprodukter och sådan har vi nog av på Gotland. Här är det Åke, Cicci och Pelle som skall bekänna färg.

Nu är det baddags med tjejerna och då gäller verkligheten här och just nu. Livet skall vara här och nu!

PS när jag skrev följande i den förra bloggen så var jag tydligen otydlig. ”Hoppas att politisk ideologi är ett utdöende släkte och att man på ön börjar jobba för öns bästa och kan styra ihop med dem som får flest röster”. Jag menade att det måste finnas moderna politiker som inte bara är höger eller vänster och som aldrig kan samverka mellan de traditionella blocken. Jag hoppas att blockpolitiken bryts sönder och att de som får flest röster väljer att leda ihop. Oavsett om de är historiskt bittra fiender. Politik är ingen släktfejd utan de folkvalda skall jobba för Gotlands bästa oavsett vem man bestämmer ihop med. Jag vill inte ta bort politikerna, jag önskar bara att de kunde släppa historiska motsättningar och se framåt. Som sagt det är okej att göra fel!